Eva om kursen Klimakteriet för sjuksköterskor
Eva Elmström är barnmorska med 40 års erfarenhet av vården och har arbetat med kvinnohälsa i omkring 35 år. Hon har bland annat jobbat inom förlossning, BB, mödravård, gynekologisk cancer och på barnmorskemottagningar. I dag är hon specialiserad på klimakteriet och möter varje vecka ett stort antal kvinnor med frågor om hormonella förändringar, symtom och behandling. Hon är också föreläsare på kursen Klimakteriet för sjuksköterskor.
”Det finns fortfarande en låg kunskapsnivå om klimakteriet.”
Varför behövs en kurs om klimakteriet för sjuksköterskor?
Det finns fortfarande en låg kunskapsnivå om vad som händer med kvinnor i den här åldern. Framför allt gäller det kvinnor som verkligen behöver hjälp, till exempel yngre kvinnor eller kvinnor med typiska klimakteriesymptom som inte riktigt tas på allvar i primärvården. Det finns bra riktlinjer i dag, men kunskapen måste också finnas hos dem som möter kvinnorna.
Vilken roll kan sjuksköterskan spela?
En väldigt viktig roll. På en vårdcentral är det ofta sjuksköterskan som gör den första bedömningen, pratar med kvinnan i telefon och skriver journal. Om sjuksköterskan har mer kunskap kan hon också påverka hur patienten tas vidare i vården.
Alla behöver inte östrogenbehandling direkt. Ibland kan det räcka långt med information. Vad är det som händer i kroppen? Vad kan jag förvänta mig de kommande åren? När behöver man gå vidare och diskutera behandling?
Så sjuksköterskan kan också hjälpa till att sortera bland symtomen?
Absolut. Beror det här verkligen på klimakteriet? Eller kan det handla om anemi, vitaminbrist, stress eller dåligt näringsintag? Mycket kan göras redan innan patienten kommer till läkaren.
Om den första bedömningen är bra blir det också enklare för läkaren att komma vidare.
Vilka vanliga missuppfattningar möter du?
En klassisk myt är att man inte kan börja med östrogen innan mensen har upphört. En annan är att man är för ung för att vara i klimakteriet. Att vissa symtom inte tillhör klimakteriet. För unga kvinnor är det extra viktigt att det upptäcks, eftersom en tidig hormonbrist kan påverka hälsan på flera sätt.
Begreppet förklimakteriet används väldigt mycket just nu. Vad tänker du om det?
Förändringar kan börja ske redan vid 40 års ålder, men det betyder inte automatiskt att allt som händer beror på klimakteriet.
Det finns mycket information i sociala medier där nästan varje förändring hos en kvinna i 40-årsåldern förklaras som förklimakteriet. Så enkelt är det inte. Stress, graviditeter, ålder, näringsbrister, genetik och andra saker kan också påverka hur man mår.
Varför är terminologin viktig?
För att den påverkar hur vi förstår vad som händer. Vi pratar bland annat om premenopaus, perimenopaus, menopaus och postmenopaus. Vissa av gränserna är inte alltid knivskarpa, men begreppen hjälper oss att förstå var kvinnan befinner sig.
Det gäller att inte sätta en etikett på alla symtom för snabbt. Det kan finnas andra förklaringar till att man plötsligt mår annorlunda.
Vad hoppas du att en sjuksköterska tar med sig efter de två kursdagarna?
Mer kunskap att ha med sig i sin dagliga kliniska verksamhet. Även en sjuksköterska som har arbetat i 15 år kan ha träffat ganska få patienter där klimakteriet varit själva huvudfrågan. För att verkligen förstå den här perioden behöver man ha mött många olika kvinnor och sett hur olika klimakteriet kan vara.
Jag hoppas att deltagarna efter kursen känner att de kan möta den mogna kvinnan på ett annat sätt, med en bredare kunskapsbas för att , kunna skapa förtroende och göra en första bedömning som faktiskt hjälper kvinnan vidare.
